Show Menu
Cheatography
  1. Home >
  2. Cheat Sheets >

Gav upp på den här Cheat Sheet (DRAFT) by

Denna hemsida är inte bästa alternativet

This is a draft cheat sheet. It is a work in progress and is not finished yet.

F5. Hydrologi

Rationella metoden: Regnin­ten­stiten är konstant.
Regnva­rak­tig­heten >= koncen­tra­tio­nst­iden. Läs av rinn tiden mot vilket sorts regn det är (10-års / 5-års etc) för att få regnin­ten­sit­eten. Använd den högsta rinntiden
𝑄𝑚𝑎𝑥 = 𝜑 ∙ 𝐼 ∙ 𝐴. 𝑄𝑚𝑎𝑥 = Maximala avrinn­ingen. 𝜑 = avrinn­ing­sko­eff­ici­enten. 𝐼 = intens­iteten (mm/hr) på det dimens­ion­erade regnet. 𝐴 = Avrinn­ing­som­rådets area
För att få totala rinntiden måste du addera de olika rinnti­derna för de olika underlagen

Avrinn­ing­sko­eff­ici­enten (ratio­nella metoden)

Avrinn­ing­sko­eff­ici­enten

Rinn-tiden

Olika sorters mineraler

Grundämen
Sällsynta (guld, silver)
Sulfider
Sulfid­jonen S2-, malmmi­neral
Oxider och Hydroxider
Syrejonen O2- samt Hydrox­idjonen OH-, malmmi­neral (Fe, Ti)
Salter
Ekonomiskt viktiga
Silikater
Silika­tjonen SiO44-, största gruppen

F1. Folds and faults

  

F6. Vatten i mark (Jordmån)

Jordmån
Övre delen av marken som förändras genom påverkan av organismer
Humus
Döda växt- och djurdelar. Mår och mull vanligaste sorterna
Mår
Inte blandad med minera­ljord
Mull
Kraftigt uppblandad
Två jordmå­nstyper dominerar
Brunjord (lövskog) & Podsol (barrskog)

F6. Vatten i mark (Kapillär stighöjd)

h = 0,06 / korndi­ameter. h i meter, korndi­ameter i mm. För vatten i jord
Använd tabellen Frakti­ons­grader för korndi­ameter
h = (2 · y · cos(a) )/ (p · g) · (1/r). Stighöjden i rör
y = vätskans ytspän­ning. a = kontak­tvinkel mellan (konkav) mensik och vägg. p = vätskans densitet. g = tyngda­cce­ler­ati­onen. r = rörets radie

F4. Strukt­urg­eologi (Facit övning)

F4. Strukt­urg­eologi

Strykning, grader från norr, tummen
Stupning, grader från horisonten nedåt, fingrar
Om vi på kartan uppletar en punkt där en bergar­tsk­ontakt skär en höjdkurva och samman­binder denna med en annan punkt där samma bergar­tsk­ontakt skär samma höjdkurva får vi en linje som visar kontaktens strykn­ing­sri­ktning.
Man kan följa strykn­ing­slinjer under jorden för att se var kontak­tplanet är under annat berg
 

F6. Vatten i mark (pF-kurva)

I grundv­att­enzonen är vatten­halten = jordens porositet
Bindni­ngs­tryck är det tryck det krävs för att tömma poren på dess vatten
pF-kurva visar sambandet mellan bindni­ngs­tryck och vatten­halten
Fältka­pacitet är den vattenhalt en tidigare mättad jord har efter fri dränering
Vissni­ngs­gräns är den vattenhalt då det kvarva­rande vattnet är så hårt bundet att växter inte kan ta upp det
Dränerbart vatten = Maximal vattenhalt - Fältka­pacitet
Växtti­llg­ängligt vatten = Fältka­pacitet - Vissni­ngs­gräns
Vissni­ngs­gräns anges som jordens vattenhalt vid pF 4,2
Fältka­pac­iteten är jordens vattenhalt vid pF 2,0

F6. Vatten i mark (Mättad strömning)

Frakti­ons­grader

Jordar­tsk­urvor

Måste bestämma: Lerhalt, Domine­rande kornst­orlek och Sorter­ing­sgrad
Namnet brukar ha ett huvudord med några adjekt­ivb­est­ämn­ingar
Välsor­terad = upp till 3. Ofulls­tändigt sorterad = 4. Osorterad = 5 eller fler
Mindre än 5% lera och den påverkar inte namnet. Mer än 25% och man kan strunta i adjektiv! (Ex. Mellan­lera).
Behöver inte heta nått med morän, kan ex va grusig siltig sand (minst mera mest)
Mysket osorterad = morän. Ska innehålla silt, sand och grus
Allt måste ha mer än 5 vikt - % för att påverka namnet.

Lerhalter. Exempel i kursiv stil